Så länge det finns liv så finns det hopp!

Så länge det finns liv så finns det hopp! Hopp dyker upp i samtalen med mina kunder. Det är lite bedrägligt med hopp.
Tidningen ”Psychology Today”” skriver att de som är ”höga” på hopp har ett bättre hållbart mental välmående.
Några fördelar dessa personer har är att: De är optimistiska om framtiden, de ser utmaningar mer som möjligheter att utvecklas än som hinder. De tror att möjligheterna kommer om de anstränger sig. De fokuserar på det de kan kontrollera. De låter inte livet hända dem utan de tar beslut och agerar för att ta sig fram i livet. De studsar inte bara tillbaka vid ett bakslag, de studsar framåt. Hopp är att tro på att ett framtida resultat är möjlig kombinerat med en önskan att nå det resultatet.
Vad händer om då hoppet strider mot verkligheten om vi ”missbrukar” hoppet?
Hopp är inte användbart om vi har orealistiska förväntningar. Ingenstans är detta mer tydligt än vid upprepande misslyckanden. Även fast vi tror att denna gång kommer det bli annorlunda så blir vi då fångna i en loop med falska hopp och med en sjunkande självkänsla.

Hoppet fungerar inte som en positiv drivkraft om det är orealistiskt eller vid avsaknad av mål. Mål kräver handling till skillnad mot hopp. 
Att byta konflikt till samtal

Semester, tränar du då? Vill du ha ett tips? ibland kan tips vara utnötta och så kan det här också vara men jag försöker ändå med ett om hur du kan träna konstruktiva samtal.
 Semestern är ett mycket bra tillfälle att träna samtalsteknik på eftersom många umgås mer med nära och kära och då är insatsen i diskussionen oftast mycket högre och tuffare än t.ex. på arbetsplatsen.
Det finns många fällor att trilla i och en av dem är att man gärna vill få rätt, oavsett, (i alla fall jag trillar ofta i den fällan). Att envist börja påtala att man har rätt är en vanlig orsak till konflikt enligt konfliktteorier. Ibland startar en mindre konflikt men i vissa fall kan det bli en mer högljudd eller obehaglig sådan. Ofta agerar vi helt reflektmässigt.

 Så här kan du träna: När du känner en frustration och en stark vilja att hävda din rätt, hejda dig…andas och vänta några millisekunder. Tänk sedan in tanken att du nu i stället ska ta reda på hur den andre tänker, hur den kom fram till just sin ståndpunkt och ställ sedan en fråga om det.

Visa sedan för den andre på något sätt att du verkligen lyssnar på svaret och tar in vad den andre har att säga. Fortsätt sedan att fråga och när det är uttömt, förklara hur du ser på saken. Jag brukar, när jag känner behovet att hävda min rätt tänka, ”Sluta kriga!”, just de orden hjälper mig förbi låsningen och jag kan sedan ställa en nyfiken fråga. Du behöver ju inte hålla med men du kan lära dig något nytt om den andre.
Hur lyssnar du egentligen? 

 Det finns tester som visar att det en person först svarar efter att ha fått en fråga, inte är det som den exakt menar.

Undersökningarna visar att vi i en normal situation tänker i genomsnitt 900 ord samtidigt och i komplexa situationer upp till 1600 ord. Det gör att det första som du hör den andra svara inte motsvarar vad den personen tänker och då är det som sägs troligen inte exakt det som den menar. Testerna visade att det som först sägs kan vara så lågt som 14% av vad som menas.

Hur blir dialogen och resultatet då ifall du inte lyssnar? Några exempel på när vi inte lyssnar:
  • Är du som lyssnare en produktiv person som ofta avbryter för att komma framåt snabbare så missar du vad det egentliga budskapet är.
  • Eller är du en lyssnare som gör en match med det du redan vet, tex från din utbildning, uppväxt eller erfarenhet och svarar -absolut, -precis, för att det du hör stämmer med det du känner igen, så kan du missa det personen egentligen vill säga.
  • Eller är du problemfixaren som hamnar direkt i att lösa problemet som den andre har presenterat i stället för att ta reda på vad som ligger bakom, vilket då kan bli ett annat bättre resultat. 
 Det finns flera sätt att lyssna och det bästa är att undersöka vad den andre egentligen tänker eller vill säga genom att vara nyfiken och ställa en extra fråga på det första som sägs.
  • Den produktive behöver stilla sig och satsa på att fråga och lyssna.
  • Matcharen behöver koncentrera sig på att lyssna efter olikheter i stället för likheter och undersöka.
  • Problemlösaren samma sak, istället för att leverera en lösning direkt satsa några sekunder extra på att vara nyfiken på vad som egentligen sägs och ställa en fråga.
Som coach så är lyssna ett av mina verktyg men jag medger att jag gör alla ovan misstag då och då och speciellt privat. Att vara medveten om hur man lyssnar hjälper till och sen att behärska lyssnandet gör jätte stor skillnad.  

Feedback

Det här med feedback, det är något som många pratar och jobbar med just nu. 

En feedbackorganisation ska ju ge företaget en extra drivkraft då medarbetarna hela tiden jobbar med förbättringar av arbetsuppgifter och beteende med hjälp av feedback. Bra eller dåligt, ja det kan bero på så mycket om det ska bli bra. Att ta mot negativ feedback tex är ofta svårt och kanske ger det inte den positiva effekt som är tänkt, i alla fall inte hos den som tar emot. 
Jag tror att det behövs en hel del förarbete innan en organisation börjar att arbeta med feedback. Ett exempel kan vara att gruppen som ska arbeta med feedback är överens om vad som är OK att ge feedback om, dvs de kommer inte bara överens om HUR de ska ge feedback till varandra, själva metoden, utan också om VAD. En annan viktig sak är NÄR, att vara överens om att det är OK att man inte vill ta emot feedback just nu. 

Det finns också många fallgropar att trilla i för den som tar emot feedback som tex att vi: 
  • Intar offerrollen
  • Förminskar
  • Förnekar
  • Undviker
  • Skyller ifrån oss
  • Går till attack
  • Avleder
  • Skämtar bort
Så det allra viktigaste enligt mig är att båda parter i en feedbacksituation jobbar på att lyssna och ta in det som den andre säger på ett sakligt sätt. Alla är vi olika och det som är OK att prata om för en person kan vara mycket känsligt för en annan. Kommer man åt det som behöver förändras om det som gruppen är överens om att ge feedback om begränsas. 
Jag tror att det kan vara en bra start och att gruppen sedan kan öka antal områden som är OK.
Hönan eller ägget?

 Har du lätt att bli motiverad? Att känna sig motiverad är ibland svårt och ibland hur lätt som helst. 
Hönan eller ägget, forskning är inte helt överens men det lutar åt att motivation inte kommer till en av sig själv utan tvärtom, aktiviteten startar motivationen. Om du sätter dig ned och inväntar att du ska få motivation att göra något så kommer du säkerligen inte att känna dig motiverad och det som skulle göras blir inte gjort, eller kanske något annat blev gjort. 
Motivation får du när du sätter i gång det du tänkt göra. Då först kan det börja spira en känsla av motivation som kommer från att, du gör det, får det gjort, känner nyttan, eller att du unnar dig. 
Det finns fler sätt att känna sig mer motiverad. Hur gör du?   
STATUS 

 En spaning - I veckan dök det här med status upp igen. 
Något jag observerat är att mycket som sägs medvetet eller omedvetet på ett möte görs för att markera status. Till exempel tala om vad som åstadkommits, visa på kunskap, titlar, det kan vara uttalanden om resor, vara god, ha råd till och så vidare. Känns detta igen? 

Att ha status kan få en att känna sig på topp men det kan också kännas jobbigt när man tappar status. En hotkänsla i ens inre uppstår vid en statusförlust vilken kan förstöra en dialog eller en känsla av tillhörighet i en grupp. 

Förenklat, när någon bemöter din statusmarkering på ett positivt sätt så ger det dig en belöningskänsla eller tvärtom om bemötandet är negativt eller att någon försöker överglänsa så kan en hotkänsla uppstå inombords. 
Enligt evolutionspsykologin är det viktigt att ha status för ens överlevnad så därför är det vanligt att vi skapar dessa status hierarkier. 

Är du medveten om att detta sker och hur det påverkar kan du själv välja hur du vill interagera med andra beroende på ditt behov just då. Kanske har du beh

Omvandla ilska till en drivkraft

Har du som jag fått med dig värdering, visa att man är arg på någon inte är ett bra beteende. Ett sätt all leva upp till den värderingen är att trycka undan känslan. Känslan arg kan sen blandas med många andra känslor till en jobbig smet. Minnet av det som orsakade ilskan kan sedan med tiden dimmas ut men den jobbiga känslan finns kvar, malandes. 
Alla känslor är bra om du kan fånga dem och ilska går att vända till en bra drivkraft om du är observant på vad som händer i dig och fångar upp när det händer. 
Förenklat gör så här om du triggas att bli arg: Tänk STOP, tänk sen, Nu blev jag arg, Tänk, varför blev jag arg, tänk sen, jag har två val:
1) Fråga dig själv, kan jag se situationen i ett annat perspektiv, om JA så tonas känslan ofta ut och du kan gå vidare med ”Let it go”. 
2) Om det blev NEJ på att hitta annat perspektiv eller perspektivbytet inte var tillräckligt för att kunna släppa ilskan så tänk, vad är viktigt för mig i detta och ta sedan ett beslut att göra något åt saken, tex prata med personen om det som hänt. 
 Det behövs träning, jag vet, men det hjälper och om du vill komma fortare fram så kan coaching vara ett verktyg som får det att gå fortare framåt.

Förändringar

Tänker du göra någon ändring till nästa år? Jag själv tänker alltid på att jag vill göra ändringar med tanken att det kan bli bättre och vid årets slut är det speciellt lockande. Nu gillar jag förändringar men om jag tänker efter så är det inte alltid så, eller i alla situationer, i arbetet OK, men privat? 
 Vi människor strävar efter att vara trygga. Varje förändring kan kännas som ett hot mot att bryta en skön trygghet, i alla fall till en början eller speciellt om det är någon annan som kommer med förändringen. Det har länge varit känt att en förändring görs bäst tillsammans med en vision, förenklat: varför ska detta göras och hur kommer det bli, ”Vision of change”. 
 I en artikel jag läst menar man att många förändringar i företag misslyckas trots att man även arbetat med visionen. Det som rubbas är tryggheten och avsaknaden av den kan göra oss motsträviga vilket sedan vi uttrycker på olika sätt. Människor vill veta att det finns en fortsättning på det man varit med och byggt upp, för det är det man känner igen och det ger en identitet. Förändringen skapar rädsla och blir ett hot mot ens identitet och en känsla av otrygghet uppstår.

 Artikeln visar på att förändringar som genomförts med ett budskap om kontinuitet som trygghet har blivit lyckade förändringar. ”Vision of change as vision of continuity” (Daan Stam and Daan Knippenberg). 

En förändringsvision som inkluderar ett budskap av kontinuitet får med sig fler följare genom att den formar uppfattningen om att trots förändring så blir kärnan i den organisatoriska identiteten bevarad. 

BLOG: 2021-10-13, Bli en bättre ledare genom att träna din emotionella intelligens

Behöver du alltid visa dina känslor för att vara en bra chef och ledare med hög EQ, Emotionell Quotient (Emotionell Intelligens)? Vi hör ofta att vi ska bli mer öppna med våra känslor men hur skulle det bli om alla kontinuerligt rapporterade öppet vad de känner (Lance Workman, 2021). Att styras av känslor är inte alltid en bra strategi. Men med fördjupad förståelse för vad som driver människors agerande i olika sociala situationer till exempel i förändring och konflikter så ökar dina chanser att påverka dig själv och andra på ett framgångsrikt sätt. En nyckel till att förstå andra är att lära känna dig själv. Ett första steg kan vara att förstå våra grundläggande känslor. Forskning visar enligt Robert Plutchik. att vi har åtta grundkänslor: glädje, självförtroende, rädsla, överraskning, sorg, motvilja, ilska och förväntan. Känslor påverkar dig och andra hela tiden genom vår kommunikation, både verbalt och icke-verbalt genom ansiktsuttryck, kroppshållning, röstläge och beröring. Det händer att man bara känner en jättestark känsla i en situation, men man förstår inte vad man känner. Någon gråter när hon eller han är glad eller så blir man arg när det egentligen är rädsla man känner. Vilka känslor styr dig? I vilka situationer, när och hur och varför? Reflektion, metatänkande och träning hjälper dig att förstå och öka ditt självledarskap. Med fördjupad självinsikt om dina egna känslor, kan du också bli bättre på att förstå andra om hur du möter dem där de är. Att lära sig att fånga upp sina egna och andras känslor gör att du vet vad du ska uppmärksamma för att sedan hantera det eller låta bli. Det finns alltid ett val. Jag som coach träffar många som har problem som ”skaver” på något sätt där coaching fungerar som ett bra verktyg till att snabbare komma till insikt om vilka känslor och behov som ligger bakom.

BLOGG: 2021-03-05

Min tolkning av Edward Hopper, Automat 1927, att leta bekräftelser ger kortsiktiga dopamindoser men kan också leda till en känsla av ensamhet. Får ni heller aldrig nog av bekräftelse, oavsett vilken typ det än är: likes, någon hälsar, göra ett gott jobb, synas, höras, hjärnan belönar oss med dopamin och vi blir beroende. Vi blir upptagna att uppfylla denna känsla med risk att vi blir upptagna med oss själva och att det då är mänskligt att känna sig ensam. Begäret kan leda till att vi hög konsumerar, ett slit och släng, där vi inte tar vara på guldkornen och njuter av dem utan slänger iväg dem med tankar som det borde vara mer, bättre eller att bekräftelsen inte kändes äkta. Låt inte bekräftelserna skölja genom dig. Gå från durkslag till finmaskig sil och fånga upp de bekräftelser som känns värdefulla, rätta och viktiga, lagra dem sen i ditt långtidsminne. Plocka fram dem då och då och tänk och njut av bekräftelserna flera gånger. Är du intresserad av hur du kan träna hjärnan på fler sätt, jag tar gärna en digital kopp kaffe för att höra hur du tänker och resonerar. .

FLOW

FLOW! En känsla av lycka värt att eftersträva? kanske inte direkt inför arbetsuppgiften men väl när du är där och efteråt. Flow is a “non-conscious all-encompassing mental state induced when skill and challenge meet during our participation in activities that require an investment of psychic and physical energy” (Csikszentmihalyi, 1997). Men många väljer en passiv aktivitet för man tror att den ger lyckan. Visst, det kan kännas så, men då en enkel kortvarig lycka jämfört med den mer varaktiga som uppnås med en ansträngande och ibland känslan av oöverstiglig aktivitet där flow uppstår. En orsak till vårt enklare val är att det är för oss naturligt att välja tillfredställelse framför smärta. Vi har också svårt att prognostisera en känsla av en mer varaktig lycka längre fram framför en tom lycka i nuet. Vet alla detta? Kanske, men ändå väljer vi ofta att prokrastinera lyckan.

BLOGG: 2020-09-25 Coping strategier

Det finns positiva och negativa copingstrategier. En välkänd positiv copingstrategi vid obehag eller stress är motion. Är du medveten om vilka negativa copingstrategier du använder istället för att ta tag i en uppgift eller problem? En negativ strategi som jag använder är att jag vid t.ex en deadline som stressar mig startar att göra andra saker för att dämpa mitt fysiska obehag. En klart dålig copingstrategi. Risken att jag missar deadline ökar avsevärt ju mer jag fokuserar på att göra annat och stressen ökar varefter tiden krymper. Vilka negativa copingstrategier använder du, undvika som detta exempel, förnekande, självanklagelser, önsketänkande eller något annat? -Lär dig ta mer kontroll. Önskar er en trevlig helg.

BLOGG 2020-08-27:  Känslor är data

Linges Consulting AB, Ekängsvägen 63, 582 75 Linköping, 
+46 (0)73 043 62 55
(c)2019, All Rights Reserved
Hit counter: 612